Skvaltkvarnen
Kvarnen är en enkel typ av vattendriven kvarn, som förr var vanlig i de flesta byar.
Förr i tiden var det vanligt med kvarnar. Kvarnarna drevs av strömmande vatten från en bäck eller å, via ett skovelhjul som i sin tur drev runt en tung kvarnsten som malde säden till mjöl. Ordet skvalt kommer från vattnets ljud när det skvalpande rinner fram i bäcken.
Att mala mjöl i vattenkvarn
Ofta delade tre eller fyra hushåll på en kvarn och de turades om att mala sitt mjöl. Skvaltkvarnar timrades över bäckar och åar. Kvarntypen infördes i norden under början av medeltiden och ersattes senare av större kvarnar. I regel tog det ett dygn att mala 2-3 tunnor säd. En kvarndamm dämde upp vattnet uppströms och flödet reglerades genom dammluckorna.
Skvaltkvarnen flyttades till Norra Stadsberget samtidigt som Bredsjöstugan, eftersom den skänktes av samme man, Erik August Enhörning, ägare av Kubikenborgs sågverk och även styrelsemedlem i Medelpads Fornminnesförening.
Idag är kvarnen inte i bruk men den påminner oss om den viktiga vattenkraften.
Fakta om Skvaltkvarnen
Byggår: 1800-talets början.
Originalplats: Bredsjön, Ljustorpssocken. Timrå. Medelpad.
Flyttade till Norra Stadsberget: 1909.
Intressant kuriosa: Ibland fanns en kvarnkammare med enkel säng i kvarnen så att den som malde kunde ta en tupplur under tiden som säden maldes.