Mellerudskanin

Till storlek och form påminner Mellerudskaninen och Gotlandskaninen om varandra, men Mellerudskaninen är lugnare i temperamentet och passar bättre som sällskapsdjur. Pälsen är svartvit med holländsk teckning eller albino. Den är tillsammans med Gotlandskaninen vår enda lantraskanin.

Med ursprung i Dalsland

Mellerudskaninen är en rest av den gamla svenska lantraskaninen. Den fanns i en besättning hos Edith Johansson, som bodde nära Mellerud i Dalsland. Kaninerna gavs därför namnet Mellerudskanin. Djuren har sedan 1937 funnits i Mellerud då Ediths familj flyttade dit från Stora Grimön i Vänern. Den enda kända inkorsningen av djur utifrån är från 1968. Då togs två svart-vit brokiga djur, en hona och en hane, in i besättningen. Antalet djur låg kring 15-20 men minskade drastiskt under de sista åren. De sista djuren köptes ut från ursprungsbesättningen 2007.

Avel och arbete för att bevara arten

2011 godkände Jordbruksverket Föreningen Gotlandskaninens avelsplan för Mellerudskanin och därmed blev den officiellt en svensk husdjursras.

Arbetet med att bevara arten organiseras av Föreningen Gotlandskaninen i ett genbankssystem. Aveln sker i besättningar som föreningen tecknat avtal med. Det finns ungefär 50 sådana besättningar spridda över hela Sverige. Varav Norra Bergets är en. Vi rapporterar vad som sker i besättningen och utfärdar stamtavlor (genbanksintyg) för de djur som går vidare i avelsarbetet i gamla eller nya besättningar.

Nytta

Kaniner hålls ofta som sällskapsdjur men föds också upp som köttdjur. Det går att tävla med kaniner i utställningar och hoppning. 1904 bildades den första svenska föreningen för avel av kanin. Sedan dess har ett antal olika raser avlats fram. Några av de yngsta raserna är dvärgkaninerna.

Historia

Den äldsta fossilen av hardjur är från 70 miljoner år sedan och har hittats i Kina. Tamkaninen började hållas som husdjur för cirka 2000 år sedan av munkar i kloster i Spanien och Frankrike. Under romarnas tid var Spanien översvämmat av kaniner och det sägs att en hel stad fick överges eftersom kaningångarna hade underminerat den.

Tamkaninen kom till Sverige på 1500-talet. På 1700-talet började de långhåriga kaninerna dyka upp och dess ull användes för att spinna garn av. Först på 1800-talet började olika raser avlas fram.

Mytologi

I Kina ansågs kaninen vara ett djur helgat åt gudarna och kaniner offrades för att få en rik skörd. I den västliga kulturen finns berättelser om Påskharen och fabeln om haren och igelkotten.