Fåglarnas år – Augusti
Det är fortfarande varmt och lätt att hitta föda. Flyttningen till varmare länder påbörjas nu för flera fågelarter, speciellt för insektsätarna. Sångare är en artgrupp där många ger sig av innan månaden är slut. De har ofta långt att flyga till sina vinterkvarter i Afrika. Alla kråkfåglar stannar kvar i Sverige och de häckar också här på Norra Berget. Kråkfåglar är sociala fåglar och flera har i tester uppvisat hög intelligens. De förekommer ofta i närheten av människor. De kan använda ”verktyg” och ”de leker i grupp”, vilket tidigare bara härletts till däggdjur. Kråkfåglar är allätare och i födan ingår as, insekter, små fåglar/däggdjur, kräldjur, mänskligt matavfall, spannmål, frukt och bär.
Skata. Foto: Berit Bylund.
Skata
Skatan är en vanlig fågel året runt i Sverige, utom norra delen av fjällkedjan. Den trivs i människans grannskap, även här på Norra Berget.
Skatorna lever i par hela livet. Boet börjar byggas tidigt på vintern och består av pinnar, kvistar, lera, gräs, fjädrar med mera och kan med tiden bli en meter högt. Under vårvintern samlas ibland ett stort antal skator på en plats, och utför diverse spelhandlingar med kraxande, höga hopp i luften med utbredda stjärtar.
En vanlig missuppfattning om skatan är att den är tjuvaktig och stjäl silver.
I folktron har skatan förknippats med både lycka och olycka. Många sjukdomar skylldes på skatan men den kunde även bota sådana. Dess vaksamhet att varna för rovdjur, eller när det kom främmande har varit till nytta: ”Där skatan bygger bo, har bonden ro”, ”Skrattar skatorna kring huset, kommer främmande”. Det ansågs också bli en regnig sommar om skatorna byggde sina bon högt upp i träden, och en torr sommar om de byggde bona lågt.
Lyssna till skatan i artdatabanken.se
Korpar och gråkråka. Foto: Rode Nordin.
Korp
Vår största kråkfågel med ett vingspann på upp till 130 cm finns i hela landet.
Här på Norra Berget kan du höra korpens skorrande ”orrp” när denna stora, svarta fågel flyger förbi. Korpparet håller ihop och bor vanligen på samma plats hela livet.
Korpar kännetecknas också av att de är smarta och har bra minne. De kan använda en pinne för att komma åt något, eller lista ut att de kan lämna hårda nötter på vägbanan och invänta att bilar kör över nötterna för att på så vis få dem öppnade. De kan komma ihåg individuella mänskliga ansikten. De kan navigera skickligt i mänskliga miljöer,som papperskorgar. Korpar håller till och med begravningar för sina döda.
Unga korpar är bland de mest lekfulla av alla fågelarter. De har till exempel setts glida ned för snödrivor för nöjes skull. Korpar har också uppmärksammats för en del spektakulära akrobatiska uppvisningar, som att flyga i loopar.
Korpen är en av de mest mytomspunna fåglarna och förknippas ofta med olycka och död. Begreppet ”olyckskorp” har du kanske hört.
Lyssna till korpen i artdatabanken.se
Nötskrika. Hans Gälldin.
Nötskrika
”Pärskrika”, ”blidkråka” eller ”skogsskira”, kärt barn har många namn. Nötskrikan känns igen på sina klarblå-randiga fält på vingarna. Repertoaren är rik på läten och nötskrikan är även duktig på att härma andra fåglar som duvhök och ormvråk. Det mest karakteristiska lätet är dock ett högljutt kraxande eller skränande ”kräää-krää”.
Nötskrikan återfinns i de flesta skogstyper i större delen av landet. Den exponerar sig ogärna över större öppna ytor och ses ofta flyga kortaste vägen mellan dungar och skogsbackar. Under hösten och vintern drar sig nötskrikan ofta närmare bebyggelsen och kan dyka upp vid fågelborden här på Norra Berget för att söka mat. Under hösten lagrar nötskrikan ekollon och liknande i gömmor till vintern. Nötskrikan är huvudsakligen en stannfågel men ibland kan det ske massutflyttningar beroende på dålig tillgång till mat.
Liksom andra kråkfåglar är nötskrikan omgärdad av en del skrock och sägner. På vissa håll i landet sågs nötskrikan som en otursfågel, medan i Hälsingland däremot ansågs den bringa jaktlycka.
Lyssna till nötskrikan i artdatabanken.se