Ibland är det väl ändå bra att bygga murar?

Skytte som sysselsättning på fritiden har haft en stark ställning i Sverige, ofta kopplad till jakt, men under 1800-talet och det tidiga 1900-talet med en stark förankring i den halvmilitära skarpskytterörelsen. Därför har även Försvarsmakten haft övningar på Norra Berget. För några år sedan hittades bland annat en övningsgranat från ett militärt granatgevär i en djurhage. Andra spår efter skyttet på ”berget” är de vallar av jord och sten som går att se nära Samevistet och efter skogsstigarna som leder bort mot Bureplatsen. Dessa skulle skydda omgivande områden från förlupna kulor från skjutbanan. De verkar också ha varit nödvändiga då en kvinna ska ha skadats av en kula från övningsskytte från den gamla skjutvallen. Det medförde att vallen fick flyttas till en ny plats. Så ibland är nog murar mot omgivningen ändå bra att ha.

Under åren hölls en mängd skjuttävlingar på Norra Berget. Bilder från några av dem kan du se här bredvid. Till verksamheten hörde även festligheter och skoj i Skyttepaviljongen. Den äldsta, byggd 1910, brann upp 1940 och ersattes av den nuvarande där denna utställning sitter. Den nya paviljongen stod färdig 1942. Förutom festlokal förvarades vapen och ammunition i källaren. Den användes också för enklare servering i samband med aktiviteter och tävlingar, och fungerade som bostad för skytteföreningens vaktmästare. Denne ansvarade för underhåll och skötsel av skjutbanan. En rolig händelse som inträffade under Edvin Olssons tid som vaktmästare. En stor älg sågs på skjutbanan, helt orädd. Edvin sprang raskt in i Skyttepaviljongen för att hämta sin kamera. Han tog fotot här bredvid. Tur att han valde kameran och inte bössan, eller? Edvin var för övrigt en mycket duktig tävlingsskytt och det var också hans barn – Anita och Ulf.

Numera finns bara skyddsvallarna kvar av skytteverksamheten. Blyet från alla skott som avfyrats har tagits bort genom omfattande markarbeten. Allt för att bereda för en ny lekplats – ett ställe att träffas men utan skjutning?